Språkkunskaper i en globaliserad värld
Det står utom allt tvivel att språkkunskaper blir allt viktigare för den moderna människan. Grundskolan och gymnasiet har under olika perioder utbildat sina elever i två eller flera språk, och nu signaleras det från politiskt håll att intresset för att studera språk minskar. Det är en utveckling som man nu vill vända. Hur man ska komma tillrätta med det är en fråga för experter och i viss mån politiker som ska ta besluten, alla tycks ändå vara helt ense om att kunskaper i minst två främmande språk är önskvärt.
Teknik och språk
Tekniken går framåt och det har skett en otrolig utveckling av översättningsprogram varav Google Translate torde vara det mest förekommande. Visst fungerar det hjälpligt, och till och med bra om man översätter mellan två språk med ungefär samma syntax, exempelvis svenska till engelska. Men försöker man översätta från svenska till något asiatiskt språk blir det besvärligare. Ett av problemen är att all översättning sker först till engelska och sedan till det valda språket. Är då översättningen till engelska tvivelaktig blir slutprodukten riktigt dålig.
Vi behöver studera språk
Slutsatsen är att vi inte kan förlita oss helt på tekniken även om den förfinas hela tiden. Vi behöver göra en omvärldsanalys och utifrån en sådan bestämma oss för vilka språk som ska prioriteras i skolan. Engelskan är självklar men vilka övriga språk kan vi komma att behöva lära oss mer av? Kinesiska företagsköp av Volvo kan ge en fingervisning om var vi kommer att behöva göra oss förstådda. Överlag har det skett ett skifte från att språk som tyska, franska och spanska var dominerande som ett tredje språk i skolan till att just asiatiska språk har fått större betydelse. För många gånger är det handel och affärer som styr behovet inför framtida jobb, och idag ligger mycket av affärerna mot den asiatiska marknaden.